Har precis pratat med Jhonny så jag bad honom köpa lite märkeströjor åt mig och skicka hit från Thailand. Enkelt tänkte jag, men så himla lätt var det tydligen inte. Först skulle vi gå igenom storleken, det skiljer sig tydligen mycket på thailändsk, amerikansk och europeisk storlek. Vad sjutton vet jag? Medium som medium, who cares? Jag köpte ju ett gäng sist jag var där och de satt ju som de skulle, men vad storleken härstammade ifrån det vet i tusan. Hur eller hur så tyckte jag att han kunde improvisera lite och ta det som såg ut att passa, men icke. En skräddare improviserar inte, han vill vara exakt! Så karln börjar rabbla upp en massa mått åt mig! What? Jag bad om en t-shirt ingen figursydd känning! Som om inte det var nog så fick jag en lektion i färger som jag inte ens visste existerade. Jag sa att han kunde köpa nån som var rosa, som för övrigt är min favoritfärg om det kan ha undgått någon. Men så kunde man tydligen inte bara säga. Det fnns hundratals färger som går i rosa, det vet jag nu om inte annat. Suck! Jag orkade inte ens gå in på vilket märke jag ville ha, för jag ansåg att det skulle ta hela kvällen med tanke på att det tog trettio minuter att bara komma fram till att jag skulle ha en top med okänd storlek och okänd färg och troligtvis okänd modell. Till sist sa han helt enkelt;
Jag har aldrig köpt några kläder till en tjej! Jag vill bara att det ska bli perfekt.
Lite för perfekt för min del, jag ville bara ha en damn fucking t-shirt ;p Hur eller hur så var det sannerligen första och sista gången vi diskuterar kläder i fortsättningen! Dessutom känns det surt att han som kille vet mer än mig som tjej om såna här saker. Blä! Fast gulligt att han ville anstränga mig, det får han pluspoäng för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar