I helgen har jag varit hemma i mitt föräldrarhem och varit barnvakt åt Anton. Jag glömmer bort mellan varven hur underbart man faktiskt växt upp. Hur många har friheten att kunna springa och leka i skogen på detta sätt? Tog med Anton på Brandbrunnsrundan som jag så många gånger gått förr. Solen sken och grönskan var i full blom. Vet inte om det var det vackra vädret eller vad, men såväl han som jag fick liksom spring i benen och ägnade oss att bara låta fötterna knarra mot grusen och när vi blev trötta vilade vi oss vid nåt av alla vattendrag och kastade stenar och kottar för att se dem flyta i väg i bäckarna. Låter kanske knäppt, men det är sann avkoppling i mina ögon. Dessutom bär jag på minnen från en massa lekar som lekts i denna skog alltsedan man knappt kunde gå.Har ni några minnen som ni vill dela med er av från när ni var små?
På kvällen ägnade vi oss sedan åt att bara bygga hus med lego och rita i målaböcker. Jag har i alla fall insett att mitt barnasinne är kvar och det är jag glad för! Innan vi gick och la oss avnjöt vi sedan vaniljglass med varm och god nyponsoppa. Som om inte det var nog hade Jonna, Antons andra halvsyster, bakat jättegod tigerkaka, fast den åt vi först till frukost idag. Tala om att han är en bortskämd unge ;p
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar